Lisa Stina r̃ Linnš l̃dsta dotter. Daniel Solander r̃ botanikprofessorns favoritelev och informator t̄ hans son. Men nr̃ Lisa Stina fyller 16 fr̄ den tio r̄ l̃dre Daniel packa ihop sina saker och blir skickad frn̄ Uppsala till London. Han ska sprida Linnš sexualsystem ut v̲er vr̃lden. Men r̃ det bara dr̃fr̲ han reser? ♯r det kanske ocks ̄p ̄grund av en varm blick, rd̲a kinder och bultande hjr̃tan som Daniel sñds i vg̃? De sḡs aldrig igen och skrev inte till varandra direkt en enda gn̄g. ♯nd ̄finns det mycket som tyder p ̄att de lñgtade efter varandra ñda fram tills de dog med bara nḡra veckors mellanrum 1782. Lisa Stina blev, fr̲utom under nḡra f ̄r̄ i ett olyckligt k̃tenskap, kvar hos sina fr̲l̃drar p ̄Uppsalaslt̃ten. Som kvinna fick hon inte studera men var botaniskt kunnig och skrev en vetenskaplig artikel. Daniel blev ledande botaniker i England, fl̲jde med p ̄Cooks vr̃ldsomsegling 1768-1771, d ̄han utforskade det d ̄okñda Sd̲erhavet, Nya Zeeland och Australien. Han kom hem som en vr̃ldskñd vetenskapsman, den kanske frm̃ste av Linnš lr̃jungar. Utifrn̄ deras parallella d̲en har Christina Wahldň skrivit Den som jag trodde skulle gr̲a mig lycklig, en roman om lñgtan och en kr̃lek som aldrig fick blomma ut och om tidens konventioner om manligt och kvinnligt. Hon vṽer samman Daniels och Lisa Stinas vg̃ar, deras liv i stort som smt̄t, stñdigt med den andra i tankarna. [Publit]