Bo Stråth
Autor(a) de Sveriges historia - 1830-1920
About the Author
Obras por Bo Stråth
The Organization of Labour Markets: Modernity, Culture and Governance in Germany, Sweden, Britain and Japan (Routledge… (1996) 7 exemplares
The Many Faces of Clio: Cross-Cultural Approaches to Historiography, Essays in Honor of Georg G. Iggers (2006) — Contribuidor — 4 exemplares
Europe's Utopias of Peace: 1815, 1919, 1951 (Europe's Legacy in the Modern World) (2016) 3 exemplares
Myth and memory in the construction of community : historical patterns in Europe and beyond (2000) 2 exemplares
Evaluering av norsk historiefaglig forskning : bortenfor nasjonen i tid og rom : fortidens makt og fremtidens… (2008) 1 exemplar
Associated Works
Roman Law and the Idea of Europe (Europe’s Legacy in the Modern World) (2018) — Contribuidor — 3 exemplares
Etiquetado
Conhecimento Comum
- Nome canónico
- Stråth, Bo
- Data de nascimento
- 1943
- Sexo
- male
- País (no mapa)
- Sweden
- Locais de residência
- Gothenburg, Sweden
Florence, Italy
Helsinki, Finland
Membros
Críticas
You May Also Like
Associated Authors
Estatísticas
- Obras
- 16
- Also by
- 1
- Membros
- 84
- Popularidade
- #216,911
- Avaliação
- 4.0
- Críticas
- 1
- ISBN
- 34
- Línguas
- 4
Alltså: Sveriges historia 1830-1920 är en viktig del i serien. Här skall redogöras för hur den moderna demokratin formades, hur arbetarklassen växte fram och upptäckte sig själv, hur ekonomin började röra sig från att baseras på jordbruk och råvaror till industri, hur nationalismen växte fram, hur man började tänka på regeringsmakten som utgående från folket istället för från Gud, hur tidningar blev den tredje statsmakten, hur författare började skriva för marknad istället för mecenat och hur de gick från att vara underhållning till att kunna bli maktfaktorer, hur indelta knektar ersattes med värnpliktiga, hur nykterhetsrörelser och frikyrkor blev folkrörelser.
Det är mycket. Väldigt mycket. Klarar Bo Stråth det? Mja. Han beskriver utvecklingen utifrån tre huvudlinjer: politik, ekonomi och kultur, väl medveten om att de samspelar, men även om jag inte finner mycket att anmärka på vad gäller de två förra ställer jag mig mer tvekande till den tredje (vilket kan ha att göra med att den är min favorit): det känns som han hellre slänger sig med teoretiska konstruktioner än konkretioner. Ett exempel: slutet på 1800-talet och början på 1900-talet är något av den svenska litteraturens guldålder, med Strindberg, Lagerlöf, Söderberg, Fröding, Karlfeldt och Heidenstam. Allihop är viktiga, både som författare och som formare av bilden av Sverige, men undantaget Strindberg och Heidenstam så får man inte höra speciellt mycket: om Fröding i princip enbart att han var nittiotalist, skrev om Värmland och åtalades för sedlighetsbrott, medan en idag glömd författare som Gustaf av Geijerstam får en full introduktion. Det anses istället viktigare med resonemang om »ledkultur« och »motkultur«, säkert jätteroliga för den så lagde, men tröttande när de gång på gång upprepas.
På det hela taget är också boken det: det finns massor i den, en hel del intressant material, men det fås aldrig att riktigt dansa – är det verkligen såpass uttjatat att citatet angående den »ännu gamblare« Zettervallgotiken inte skulle kunna tas med? Språket flyter, det är inte det, men ämnena griper aldrig tag i en, och boken känns både som väl lång och som den ibland misslyckas med att fånga det den är ute efter.… (mais)