Almacén de antigüedades (edição 1971)

The Old Curiosity Shop - Dickens' 5th book and 4th novel - is an odd fish, isn't it? Give or take Martin Chuzzlewit, it's perhaps the most confusing of his "Big Fifteen". It's been fifteen years since I first read it as a boy, and I still don't know where I stand. This is Dickens at his most Victorian, most sentimental. The long march of Nell and her Grandfather captured the public imagination in 1840 in a way that people of our era will never truly understand. At the same time, this is a world peopled with characters perhaps not as truly electric as those in Nicholas Nickleby but a little bit more real. The characters here are still, for the most part, symbols and cardboard stands, but by now, Dickens is a master at the novel's structure. The poignancy of Nell, and of the "Marchioness", and the rabid charisma of Mister Quilp, perhaps guaranteed Dickens his celebrity that would keep him in the trade for another 30 years.

I'm not sure if this is really worth 4-stars. Characters like Mrs. Quilp threaten to show signs of a personality and then fade back into the wallpaper. Predictable moment is heaped on predictable moment, glued together with endless apostrophising and moralising. This is perhaps the most dated of Dickens' serious novels. Yet it's still a compelling read, filled with rich descriptions of character and place, with a sense of social seriousness that anchors the novel far stronger than most of its contemporaries. I may never truly understand the "Little Nell mania" of the 1840s, but I can at least appreciate the man behind it. ( )

Av alla Dickens romaner anses förmodligen The old curiosity shop som den smetigaste: Lilla Nell bor med morfar i sagda antikvitetsaffär, men de hamnar i klorna på den maliciöse dvärgen Quilp, som kastar ut dem på gatan. Sedan luffar de sig fram och försöker hitta någon undanskymd vrå att framleva på, innan vi kommer till det slut som enligt Oscar Wilde var ett gott test för att utröna om någon hade ett hjärta av sten: endast en person i besittning av sådant skulle kunna undgå att skratta.

Annars är det faktiskt ett av Dickens bättre slut: det bygger enbart på ett enda osannolikt sammanträffande, och det mesta på vägen dit känns rimligt – möjligen undantaget den monstruöse Quilp, som tyranniserar alla i sin omgivning och endast tycks uppskatta misär och ondska, och den unge, lättledde och late Richard Swiveller, vars moraliska förmåga undergår en tämligen snabb utveckling. Jämfört med en del annat han åstadkommit är det ganska prydligt.

Det är inte mycket till handling: Nell och hennes morfars vandring försvinner dessutom långa perioder ur fokus, till förmån för deras gamle tjänare Kit, som är den som får stå för handlingens klimax när Quilp försöker ge sig på även honom: när han väl klarat sig ur knipan är boken i stort sett över. Det hela känns ganska lösligt, utan någon grundläggande plan. Det som håller intresset uppe är karaktärerna: Kit och Quilp, de båda brännvinsadvokaterna Brass, en vaxkabinettsägare som dominerar ett av de mer intressanta partierna. Nell är tråkigt änglalik, morfar imbecillt fäst vid henne och för dum för att man skall kunna tycka om honom. Kit är en något för präktig ung man, men i alla fall ganska rolig när han missar sådant läsaren och de kring honom ser tydligt.

Man behöver inte vara feminist för att se hur vansinnig könsrollerna är här, speciellt för de borgerliga kvinnorna. Lilla Nell anses vara en så känslig liten docka i inledningen att hon inte verkar kunna lämnas ensam hemma utan att män i hennes närhet oroar sig, trots att hon är tretton år gammal. Fru Quilp terroriseras av sin överlägsne make. De enda kvinnorna med någon egen förmåga och frihet är fröken Brass, och hon framställs som manligare och därmed fulare och hemskare än sin bror, och fru Jarley med sitt vaxkabinett, och även hon är lätt grotest.

Lilla Nells historia är högst förglömlig, liksom mycket av början av boken (förutom när Quilp är i farten). Men när Dick Swiveler och Kit börjar få mer utrymme så blir det hela faktiskt till slut rätt spännande. Men det här är absolut inte den Dickens man bör börja med idag. ( )

A despicable dwarf and a gutclenching ending. This is the story of Littlw Nell and her compulsive gambling grandfather and their trek across England after they are turned out of their Curiosity Shop home by Quilp. Other characters are Kit, Swiveler, The Single Gentleman, the Brass brother and sister, and the Marchioness. The curiosity shop is only in the first few chapters. ( )

3.5, rounded up to 4, I guess. Certainly not my favourite Dickens (that'd be [b:Bleak House|18172068|Bleak House|Charles Dickens|https://i.gr-assets.com/images/S/compressed.photo.goodreads.com/books/1373379910l/18172068._SX50_.jpg|2960365]), but still a fine read, if you're into ginormous casts of characters and dastardly villains and Victorian melodrama, WHICH I AM. ( )

En palabras de Edgar Alan Poe "...el rasgo dominante de Almacén de antigüedades es su pura, vigorosa y admirable imaginación" ( )