ad gör man om man en vintyngd afton bjudit in en engelsk lord till älgjakt, under förespegling att ens egen livsföring inte skiljer sig nämnvärt från hans, och lorden plötsligt aviserar sin ankomst? I novellen Högvilt berättar Fritiof Nilsson Piraten den dråpliga historien om hur han med bravur klarar sig igenom den uppkomna situationen, bland annat genom att göra om Tranås vattenkuranstalt till sitt eget anrika herresäte.

I Flickan med bibelspråken från 1959 finns historier för alla och envar. Piraten berättar om sina upplevelser som andre styrman på kuttern Balaklava på whiskyexpedition i totalförbudets

Oslo. Han ger oss också historien om de durkdrivna skojarna Toll och Fatt, som tjärar tak enligt Yankee fashion och beskriver hur det gick till när han seglade på Vombsjön med den vittbefarne Kapten Anton.

Om man vill se mer av Fritiof Nilsson Piraten än bara mustiga historier från Österlen är Flickan med bibelspråken att rekommendera: här fås även berättelser från Småland, samt, passande nog, från sjöresor – och då inte bara den med Anton, Färs härads store sjöman – en inte alltför stor bedrift: ett par månader »till sjöss« (på en kanalbåt. Göta kanal), och ett världsvant uppträdande. Även om resan med Eli ombord bara företogs på en liten insjö kan resultatet nog anas.

Men förutom sådana barndomsskildringar, vilka vanligen förknippar med Piraten, får man alltså en del annat också: om tiden då nämnda flicka var den nyblivne advokatens hemhjälp, om hur han låtsades vara adelsman inför en engelsk lord med Tranås vattenkuranstalt som boställe, om hans seglatser på Nordsjön (tillnamnet till trots: hans seglarfärdigheter var knappt passabla. Ej på grund av direkt oskicklighet, utan bristande simultanförmåga), samt en redogörelse för en gammal överläggare till vän, som en dag blev centralfigur i »Mysteriet med de svarta fötterna«, något i gammal god pusseldeckaranda.

Givet att allt kanske inte hör till det absolut yppersta av Piratens alster är det ändå en trevlig liten samling, som med gott samvete kan rekommenderas (även om varning utfärdas för att en anekdot som relateras är starkt rasistisk. Men bra om man kan bortse från det). ( )